Det är helt underbart att skriva av sig ibland men just nu har jag ingen lust alls. Vet inte varför faktiskt. Som vanligt händer det mycket  och det är ju ingen nyhet. Jag är nu skriven i Mölltorp i alla fall och det känns mer än bra. Synd att det är krångel gällande Alexi bara...

Det brukar alltid vara onsdagar jag ser fram emot om veckorna. Men inte idag. Vi har inte Alexi och det gör att vi inte åker till Familjecentralens  unga föräldrar i Skövde. Vilket vi alltid brukar göra. Alltid lika skönt att träffa andra. Kanske i samma situation som har gått i sär med barnets pappa, som kanske har barn i samma ålder eller som kanske lever ett helt annat liv mot va vi gör. Alltid lika kul att lyssna och självklart att prata av sig.

Jag var på skolan igår och hade handledning i samhällen. Det är ju inte överdrivet kul men denna uppgiften kan bli spännande. Jag började även fixa i Alexi's rum. Hon har ju fått en ny säng så hon slipper klättra i och ur sin spjälsäng. Så nu ska det göras om där inne. Jag fixade ett  nattduksbord till henne, självklart vitt. Sen ska hennes soffa slängas för den används inte ändå. Jag började sy nya gardiner och om ett tag ska skötbordet skruvas isär och vi ska använda en skötbädd bara. I måndags blev lilla grodan ett och ett halvt år. Jäklar  va tiden går!

Jag ska ringa Mattias igen och hoppas på att han svarar så jag kan få se om jag kan få låna Alexi över dagen!

Att det känns som att jag blir en helt annan person en vecka i månaden gör
mej galen. Jag tänker tankar jag aldrig tänker, reagerar som jag aldrig brukar reagera, bryr mej om saker som inte spelar någon roll alls och tolkar händelser på ett galet sätt. Att man kan bli helt tokig på sig själv. Skott i huvudet! Att ingen förstår vad som menas eller hur det känns. Att jag bara låter helt galen för de jag säger äe intelikt mej. Sanslöst. Bara somna in och vakna upp när veckan är över. Det hade vart det bästa av situationen.

Jag blir som en tre åring som trotsar sig själv. Patetiskt.

Dålig mamma, dålig sambo, dålig på allt. Helt värdelös dag. Trött på att vara trött. Känner mej förkylnings trött
hela tiden oavsett va jag gör. Jag är inte ens förkyld. Sämst på att ge uppmärksamhet, sämst på att komma
på saker att göra. Värdelös dag och
jag känner bara för att gå och lägga mej igen. Alexi gick upp sju och har börjat med att totalvägra sova middag i sängen utan hon vill göra de i vagnen. Och jag blir trött av att bara ställa mej upp. Skjut mej eller låt mej vakna upp imorn.

Att sitta och kolla när Alexi leker är det bästa som finns. Hon har blivit så självgående. Det enda som kan gör att hon avbryter är att hon ser att jag flyttar på  mej eller att kissen hoppar upp på något. De är inte helt vana vid varandra än. Alexi stannar upp och dansar, pratar och sjunger med radion. Hon  klättrar upp och sätter sig i sin säng och läser en bok. Så skönt att sitta och kolla på henne. Skratta både med och åt henne. Mammas sessa börjar bli stor tjej!

Jag och Alexi är alltså hemma och busar.Vid 13 ska vi till Karlsborg och Familjecentralen en sväng och leka. Det är slut när Robbin slutar jobbet och då är det dags för överraskning för hans del! Jag och Alexi längtar!

På bilden är det jag och lilla Nellie. Angelika och Jonathans dotter.  

Just nu är jag på jobbet och jobbar till 16. Då har jag jobbat mitt första pass på 24 timmar. Helt okej!

I fredags var vi hos Angelika med familj och spanade in mini, Nellie!
Jag är inte alls bebissugen.....gaaah! Alexi hanterade att jag höll i Nellie bra och ville gärna klappa. Och satt i mitt knä samtidigt. När Robbin höll i henne
gick Alexi fram och slog Nellie på benet så då blev hon nog lite sotis...men förbannat gulligt! Tur att Alexi inte är så stark än....

I tisdags kväll kom min lillebror till och för att hitta på något kul. Vi har spelat ps3, badat, lagat mat och massa bus med Alexi.

Igår åkte vi till bvc i Skövde och Alexi hade vuxit fyra cm och gått upp 6 hg sen i maj. Det märks att hon mår bättre nu.

Idag har vi testat familjecentralen i Karlsborg. Helt okej! Mycket att leka med och mycket större ytor. Alexi va blyg ett tag men det släppte efter ett tag. Så kul när en tjej frågar vart jag bor och jag börjar förklara. En annan tjej svarar med vilken gata jag bor på och en annan svarar att jag bor i stiftelsen. Ingen aning! Tur att dom har koll på mej! Jag vet mer eller mindre bara vägen dit och att huset är gult...

När Robbin kommer hem ska vi först till Tibro för hans underbara farmor har köpt kläder till Alexi. Hon verkar sugen på barnbarn! Sen ska vi till mamma på kalas för Timmie har fyllt 13 år. Händelserik dag!

Livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Men det löser sig alltid ändå.
Dagen kunde ha varit bättre men det är bara att göra det bästa av situationen.

Massa bilder från helgen när Alexi var här. Älskade unge! På onsdag ska vi till bvc och se hur hon växer. Det ska bli skönt!

Jag älskar er massor!

Jag är trött på att göra saker för att andra ska reagera dåligt. För att någon annan ska bli arg eller undra vajag håller på med. Jag vet vad jag gör och jag älskar det som händer till max! Att flytta det var vad jag behövde jag mår mycket bättre här efter att ha levt hela mitt liv i Skövdes stress. Tyvärr gör min mage ont än men det är stressrelaterat. Så mycket vila och medicin men även bra mat ska kunna återställa mej.

Jag vill leva och dela mitt liv med Robbin och det kommer ingen någonsin ta ifrån mej.

Alla får tycka och tänka va dom vill. Även yttra sig. Men jag ändrar mej inte. Jag har tröttnat på det där!